Behandlingshem
Allt fler tonåringar runt om i Sverige hamnar på behandlingshem, jag var en utav dom. Hela mitt liv kraschade när jag hamnade på Maria Ungdom allt fler- och allt oftare gånger under ett halvårs tid. Fram och tillbaka ur olika jourhemsplaceringar runt om i hela Stockholm. Till slut ledsnade min socialsekreterare och skickade mig till ett behandlingshem på Gotland. Dom hade tänkt på det länge men jag och min mamma sa nej till det för att vi inte ansåg att jag hade ett problem.
Väl på HasselaGotland, så ville jag verkligen inte vara där. Jag ville hem till min mamma och vara hemma istället. Dricka och droga var min grej hemma i verkligheten. Jag började trivas efter tre månader och började öppna mig allt mer. Började inse att jag hade problem med mina behov av alkohol och droger. Jag träffade mycket härliga folk med ungefär samma problem. Vi hade jätte trevligt tillsammans, vi skrattade och snackade med varandra. Efter sex månader på HasselaGotland fick jag reda på att jag skulle flytta hem. Ville verkligen inte överhuvudtaget, jag hade hittat en trygghet på Gotland som jag inte ville lämna.
Väl där hemma i "verkligheten" kom jag på hur mycket Gotland betyder för mig och hur mycket hjälp jag har fått utav dom som arbetade. Jag har fått höra så mycket skit om behandlingshem och hur det var att leva på ett behandlingshem men jag tycker inte att det var så dåligt som alla påstod. Jag mådde bättre och fick motivation till att sluta med missbruket. Jag hade folk runt omkring mig som hjälpte mig att hålla kvar motivationen. Vilket var ett väldigt stort stöd för mig, jag kunde fokusera på saker jag aldrig har fokuserat på förut. Min svaghet var mina medmänniskor jag ville inte att dom skulle må dåligt och göra dumma saker.
Även om man bor på behandlingshem så fanns det mycket problem som man var tvungen att ta itu med. Som en grej jag åkte hem på en permiss och opererade knät. Jag fick morfin utskrivet och många ungdomar tyckte att mitt morfin var intressant så dom snodde mitt morfin från medicinskåpet som bara dom vuxna hade tillgång till. Jag fick reda på vem och vilka det var och berättade hur besviken jag var på dom. Killarna smugglade in anabola och var sten höga på det och tjejerna snodde mitt morfin, mitt tharalen plus att dom smugglade in LSD. Jag fick panik och visste inte vad jag skulle vara och vad jag skulle göra om jag skulle vara arg, ledsen, besviken eller glad på- / för deras skull. Jag berättade för dom vuxna att det fanns droger på gården och fick åka på timeout i skåne med en vuxen.
Jag kan berättade en helt vanlig dag på Hassela, som ansvarig ungdom och en ungdom som jobbar på gården.
Man går upp klockan 06.30 och gör i ordning frukost till alla på gården.
Är man inne mellan 07.00 - 07.15 så får man äta frukost, kommer man senare får man ingen frukost.
Sen är det rast till 08.30 då man börjar arbeta i olika arbetslag. (Städ, kök och ute i utelaget)
Man arbetar mellan 08.30 - 16.00 Då har man 10.00 - Fika och Lunch.
Sen äter man middag 17.00 som ansvarig ungdom får man räkna med att man är tvungen att plocka bort middagen det är disken, torka borden, fixa skålar till resterna och se till att det ser bra ut i köket.
Sen är man ganska ledig på kvällarna man är tvungen att göra två fysiska aktiviteter i veckan. Brukar oftast Tisdagar och Torsdagar.
Självklart vill jag inte att ni hamnar så fel som jag gjorde, eftersom man kan om man bara vill fixa upp sitt liv och få mycket utav det. Jag ångrar grovt att jag sabbade mitt liv, och hamnade på behandlingshem alla människor har fördomar om oss och det är inte roligt. Hassela är så bra för man behöver inte bara ha problem med droger och alkohol för att bli inskriven på Hassela man kan ha svårigheter i skolan, jobbigt hemma eller kanske kriminalitet. Har ni frågor så är det bara att fråga på Teenagebrains@hotmail.com
